Fy fan vilken panik jag fick!

N ringde mig lite innan 8 igår och berättade att de brann i vår trappa på 4:de våningen och jag fick panik. Ville bara komma ut ifrån lägenheten, men de fick jag inte för att brandröken var farlig för mig eftersom jag är gravid och de luktade mest bränd plast. Fick ännu mer panik när jag inte fick gå ut. Jag hatar bränder och tänker bara tillbaka på den gången för 14 år sedan när vi bodde i skurup!

Natten till julafton vaknar jag av att 4 barndmän står och nästan slår in vår dörr, nästa ska jag kommer ihåg är hur min mamma skriker i ren panik att vi ska klä på oss snabbt som fan och springa ut ur lägenheten. Jag började storgråta samt även mina två brödrar för ingen av oss hann riktigt fatta vad de var som hände. När vi sen är nere på gatan hör min mamma brandmännen prata om tanten som bodde jag kommer inte ihåg riktigt var hon bodde i huset och det slutade med att mamma fick springa med de in och hjälpa henne ut ur lägenheten för hon litade på mamma så mamma visste att hon skulle följa med om det var mamma som sa till henne. Jag fick panik och började storgråta och bara kallade på mamma när jag såg henne springa in i huset igen när hela jävla huset var övertänt och brandmännen kämpade för att få kontroll på det och en brandman fick hålla fast mig så att jag inte skulle springa efter min mamma. Senare runt 12 tiden på dagen fick vi komma hem igen eftersom det var julafton.

Sen på annan dag jul hände samma sak en gång till. Och denna gånge höll hela huset på att brinna ner och hela vår lägenhet total förstördes av vatten och brandrök. Vet inte om branden hade spridit sig till vår lägenhet men de lär jag aldriig få veta iheller. Men efter denna dagen fick vi nte lov att komma tillbaka till vår lägenhet och vi fick kasta allt som vi ägde. Och de värsta var att jag hörde brandmännen prata om att de var försök till mordbrand eller vad de var de kallade det!

Så igår när jag fick höra att de brann i vår trappa så fick jag bara bilden i mitt huvud om hur övertänt huset var i skurup och jag var säker på att samma sak skulle hända här. Fick sån panik så att A fick hålla fast mig så att jag inte skulle gå ut. Och tårarna rann ner för min kind. Trodde inte att den brand skulle påverka mig så efter så många år. Men man vet ju aldrig försen man hamnar i den situationen igen. Hoppas aldrig att jag behöver få tillbaka de känslorna som jag fick igår.

Men som tur var så blev ingen skadad igår! De brann hos en kille som hade 1 hund och 1 katt och han själv. Alla tre var okej bara lite rökskadade. Undrar hur branden egentligen startade?

Nej dags för mig att väck Felicia som ska följa med mamma till skolan idag! Är egentligen ledig men ska träffa gruppen idag för att vi har ingen koll alls om provet tills på fredag! Måste komma ihåg att ändra Felicias dagis tid på fredag!

Lots of love =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0