Mycket har hänt sen förra helgen som jag aldrig trodde skulle ske. Allt som hände den helgen vill jag aldrig mer vara med om. De är bajs. Som de flesta vet så stack mannen på fredagen och kom inte hem försen på söndagen utan att höra av sig eller något. Skit jobbigt.

Vi har pratat, pratat, pratat och pratat om detta. Han har insett att han har problem med alkoholen och nu är de ett nyktert liv som gäller. Han ska ta tag i sina problem istället för att gömma sig, Han ska sluta dricka osv. Det är mitt krav och håller han inte detta nu så tar jag barnen och går. De är allt eller inget som gäller för honom nu. Nu får han välja mellan mig och barnen eller alkoholen.

När han dricker så existerar inget annat för honom, bara hur mycket han kan få i sig innan han däckar. Där finns inget annat som existerar i hans huvud förutom det. Jag vet om att han dricker för att glömma, dricker istället för att ta itu med de sakerna som tynger honom. Men de räcker nu! De funkar inte längre.

Jag kanske är dum som ger honom en sista chans. Men jag älskar honom så sjukt mycket och jag vill att det ska vara vi två! Jaa hhan sårade mig som fan denna helgen , mer än vad jag trodde att han skulle kunna göra. Jag har ingen tillit för honom, nojjar mig när han lämnar lägenheten, varje gång han öppnar kylen tror jag att han ska ta en öl. Men de är bara han som kan bygga upp tilliten igen. Han måste visa att jag kan lite på honom, att han verkligen vill bli en annan människa, att han vill vara med mig och våra barn!

När jag fick barn lovade jag mig själv att de skulle få den bästa barndomen som de möjligen kan få. De ska ha de bra och minnas sin barndom med stor värme och de viktigaste för mig att få chansen till att växa upp med båda sina föräldrar. Jag fick inte det och jag vill att mina barn ska få det.

Nu är allt upp till honom! Vill han leva ett liv med sin familj så är valet enkelt! Vi är många som stöttar och hjälper honom med detta! Nu är de bara upp till honom att öppna sig, ta tag i sakerna som tynger honom osv.

Vi är många som vill honom väl men han måste bara inse det själv. Han är verkligen inte ensam om detta. Det är skit jobbigt som för honom men allt han behöver göra är att räcka ut en hand.

Nej nu ska jag göra lite nytta här hemma! Mannen har målat om köket nu så vi slipper den hemska färgen så nu är de allt små pill som jag älskar att pyssla med :) De bästa är att de behövs lite nya saker som vi ska ut och leta efter en dag :) Imorgon bär de av till farmor och farfar :) Får se om även pappa kan komma :) Hoppas det :)

Vill tacka alla mina underbara vänner för att ni finns :) Allt stöttande och värmande ord betyder mer än vad ni tror :love: