Många säger att man mår som man förtjänar! Men då undrar jag vem som kan svara på frågan om vad jag har gjort för att må så här? Så elak eller hemsk har jag inte varit mot någon för att förtjäna att må så här! Men någon dag så går de väl över, någon dag så ska väl jag också att få må bra!

Just nu hatar jag mig själv för att jag tog steget om att skicka ett brev till dig! Du är en person som jag saknar extremt mycket i mitt liv. Men innan detta hade jag lärt mig att glömma dig, acceptera att du inte fanns i mitt eller mina barns liv. Varför öppnade jag det blödande såret? Varför tillät jag mig själv till att våga hoppas på någon form av kontakt med dig? De är ju bara jag som sitter här ledsen och mår skit över det nu! Trodde att vi båda var vuxna nog till att ta ansvar för vad som hände mellan oss! Jag vet att jag inte var världens bästa dotter men du gjorde inte de så lätt för mig heller. I mina ögon var vi lika dumma båda två! Och många saker som hände mellan oss kommer jag inte ens ihåg. Men idag står jag här som en mamma till två underbara barn och vill bara skrika rakt ut hur mycket jag saknar dig och om hur dåligt jag mår över att du inte finns vid min sida. DU är min pappa och du vill inte ha något med mig att göra, jag har förstått det nu! Jag räckte ut en hand till dig men du ville inte ta den så jag får låta dig gå, försöka glömma dig, försöka sluta sakna dig och gå vidare. Inte låta detta såra mig mer för jag klarar inte av smärtan längre. Jag vet inte hur jag ska hantera den längre. Så nu ger jag upp! Jag ville ha dig i mitt liv vilket jag alltid har velat ha men saker och ting blir inte alltid som man vill ha det och de är något som jag bara helt enkelt får acceptera! Jag hoppas du mår bra och är lycklig! För de är de enda som räknas kanske? Jag vet inte. De som gör mig mest ledsen är att du går miste om att ha en plats i dina barnbarns liv. Visst du kanske inte ser de som dina barnbarn eftersom du inte vet något om de. Men de är två underbara barn som är min enda stolthet här i livet! Du har i alla fall fått se någon bild på mina barn genom inbjudningar som jag har skickat till dig utan att fått något svar! De räcker kanske för dig? Tyvärr så plågar detta mig för mycket så därför kommer jag nu att försöka släppa det. Jag måste få må bra igen och inte ha detta i mina tankar längre.

Jag hoppas att resten av ditt liv blir bra! Önskar dig all lycka och välmående. De förtjänar du! Du var min pappa under många år och jag älskade dig varje minut även om vi bråkade mycket. Men nu får de var nog! Jag stänger mitt hjärta för dig och låter dig gå! Detta är något som har plågat mig länge och jag försökte göra något åt det men fick ingen respons av dig så därför ger jag nu upp. Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta och jag kommer alltid att sakna dig, men nu vet jag att du inte vill ha någon kontakt med mig så därför ger jag nu upp! Lycka till med allt och vi kanske ses i en annan värld!

Jag vet om att han aldrig kommer att läsa detta! Hade varit bra om han hade gjort de så kanske han förstår vad han gör? Vi är tre barn och jag vet inte hur mina brödrar känner för detta men vi saknar han alla tre. Detta är nog jobbigare för mig än för dem med tanke på att jag är nu själv mamma och fattar inte varför han inte vill ha någon kontakt med oss? Jag kan knappt lämna bort mina barn för en kväll för jag får ångest och bara går och oroar mig hela tiden och saknar de något enormt! Och de är inte för att jag inte litar på människan de är hos utan de är mina barn och de ska vara hos mig! Ingen annan stanns. Men nu när de har gått snart 7 månader sen jag skickade brevet till honom så förstår jag att han inte ville svara! Förstår inte de men de är något som jag helt enkelt får acceptera!

Jag pallar inte fundera på detta mer. Detta är en av de sakerna som verkligen tynger mig! Något som jag måste bli av med! Den andra saken kommer jag inte att skriva så mycket om här! Men de handlar om mig och mitt hjärta! Men förhållandet kan inte alltid vara på topp! Hoppas bara att vi kan komma över detta och bygga upp vårt förhållande igen för jag älskar han och vill inte förlora honom! Han är mannen i mitt liv, pappan till mina barn och mitt livs kärlek! Så det är något som verkligen är värt att kämpa för! Men vi får ta en dag i taget!

Nej nu ska jag och mina töser lägga oss i min säng och mysa och kolla på en film! De är vad de blir idag eftersom de regnar igen! Så jävla tråkigt, men vi får hoppas på att solen snart dyker upp igen!