Sitter just nu på balkongen och funderar över de som hände igår. Fick igår kväll ett långt och trevligt samtal med miss E och N eftersom jag hade dåligt samvete över hur barnen reagerade igår. Visst de var jag som startade jiddert men de var med ord, de var inte jag som flög upp som en jävla fjortis och skulle börja slåss. För de första tro jag skulle låta henne flyga på min mamma, då lever hon i en annan värld. Sen för de andra så hade jag emilia i vagnen bredvid mig och mina barn är mitt allt, den som skadar mina barn får stå sitt eget kast för jag kan inte stoppa mig själv då. Ja, jag tog tag i hennes barn och sa att de räcker nu efter ca 5 gången som hon sparkade felicia. De står jag för. Tösen började inte skrika försen hennes egen mamma slet upp henne från sandlådan. Är de då mitt fel? Jag anser inte det men de kanske andra gör och de är ju upp till er i så fall. Jag står för vad jag gör och säger till skillnad från dig. Idag så satt vi på gården igen och hon kom och sa att hon ville prata med mig och jag sa bara kort att jag hade inget att säga till henne. Då hörde jag bara henne mumla om hur mogen är du. Ja du lilla vän jag är i alla fall mogen till att ta hand om de barn jag har fött. Men de stör mig mest är att hon sitter och säger att jag är patetisk efter att jag har gått därifrån och att jag ska be hennes barn om ursäkt. Vem är de som ska be om ursäkt? Jo de är hon som ska be om ursäkt till sina barn för de sättet hon behandlar dem. De är så otroligt synd om hennes barn så de gör ont i mig. Jag hatar att se barn som blir missköta på detta hemska sätt som hon gör. Men vissa är ju inte kapabla till att ta hand om barn och detta är en person som inte skulle haft några barn. Hon är inte redo för det. Men de är så jävla störrigt att hon vågar öppna sin jävla mun när jag har gått. Har du något att säga till mig så säg de rakt ut men de vågar hon inte. Tacksam till miss E för att hon sa ifrån. Verkligen snällt att någon stod bakom mig när jag inte var där! Trodde inte de skulle bli så här stort bråk utav det men kan hon börja det så lovar jag henne att jag kommer att avsluta det jävligt snabbt. Mig trampar hon inte på tårna mer. Mer de gäller mina barn så är de alla klorna ut. Till skillnad från dig så älskar jag mina barn och det är en mammas ansvar att uppfostra sina barn. Du kanske skulle gått en kurs om det? Nej nu börjar jag bara bli förbannad och skriver mer än vad jag skulle. Men bara bring it lilla du. Du skrämmer verkligen inte mig!!!!